search instagram arrow-down

FED lyfter frågan om möjliga framtida balansräkningsproblem

Rapporterna är nu i princip avverkade, endast några eftersläntrare återstår. C19 verkar under veckan vara inne i ett avvaktande läge där vi de senaste veckorna har sett vissa oroväckande ökningar och därmed eskalerande restriktioner från flera länder. Nyhetsflödet har istället präglats av demokraternas partikonvent som innebär uppstarten på valkampanjen.

Makro

De ledande börserna vände nedåt på onsdagskvällen i samband med presentationen av det senaste protokollet från den Amerikanska Centralbanken FED:s möte i slutet av juli. I protokollet vädrade vissa centralbanksledamöter balansräkningsrädsla. Vidare menade policykommittén att återhämtningen på arbetsmarknaden med stor sannolikhet avstannat och att ytterligare förbättring är avhängigt en bred och långsiktig återöppning av ekonomin.

En av de större riskerna som målades upp för framtiden var ytterligare virusvågor, vilka skulle kunna få kreditmarknaden att återigen stramas åt och frysa. En annan risk var att stöden till hushåll, företag och lokala myndigheter i landet skulle dras tillbaka. I det sistnämnda sällar sig därmed FED snarare till Demokraternas än Republikanernas förslag angående fortsatta stödåtgärder. Vidare förde man en längre diskussion kring det allmänna läget i den amerikanska ekonomin under de senaste, och de kommande åren. Röster höjdes från ledamöterna kring en viss oro för balansräkningen där budgetunderskotten ständigt ökar skuldbördan. Statsskulden har i USA gått från ca 50% av BNP år 2000 till 108% efter Q1 2020 och ökningen lär fortsätta under året.

Budgetunderskott och skuldbörda är något som kommer att komma upp på tapeten när de ekonomiska konsekvenserna av pandemin ska summeras och det är inte uteslutet att länder som gick in i krisen med höga skulder, såsom Italien, Spanien och kanske Frankrike, kan hamna i problem liknande dem vi såg efter förra finanskrisen. Dessa länder låg 2019 på nivåer mellan 100% – 135% statsskuld i förhållande till BNP jämfört med exempelvis Sverige som låg på 37% 2019 och beräknas närma sig 45% under 2020. Värt att notera är också att under finanskrisen 2008, som slog hårt på USA, gick statsskulden där från 60% till 80% under en 2-årsperiod. Vi lär få anledning att återkomma till detta ämne framöver.

Bostadspriserna i Sverige fortsätter upp på bred front i juli, enligt Valueguards HOX-index som steg 2,0 procent jämfört med föregående månad. Priserna på bostadsrätter är därmed nästan tillbaka där de var i februari, innan nedgången under den mest akuta coronakrisen, samtidigt som villapriserna återigen slog ett nytt prisrekord. Från politiskt håll hör vi röster kring att delar av finansieringen till pandemistöden bör tas från bostadsmarknaden i form av slopade ränteavdrag och införande av fastighetsskatt.  Åtgärder av den senare typen kan naturligtvis bryta den uppåtgående pristrenden abrupt och potentiellt skapa oro och prisfall om man inte är försiktig. Bostadsmarknaden är känslig och kan också lätt utveckla sig till en fastighetskris vid för snabba ändringar av spelreglerna.

Positivt besked fick vi från Scania som planerar att häva korttidspermitteringarna i månadsskiftet. ”Vi tror att dagens besked tas emot positivt av medarbetarna. Men även om vi går tillbaka till normal arbetstid är vi inte ur krisen, det är fortfarande ett osäkert och tufft år” säger bolaget.

Räntemarknaden

En hel del emissioner har gjorts under veckan på primärmarknaden. Bland andra Kungsleden gjorde en grön obligation med 5-årig löptid. För detta fick dom betala 3m Sibor +167bps. Även Holmen och fastighetsbolaget Intea är i färd med att emittera nya obligationer och förväntas göra det inom de närmsta dagarna.

De långa räntorna i både Sverige och USA sjönk något i veckan. Den amerikanska 10-årsräntan handlades runt 0,71 i början av veckan till 0,65 i slutet av veckan och den svenska 10-årsräntan gick från 0,11 i början av veckan till 0,06 i slutet av veckan.

Aktiemarknaden

Vi har haft några eftersläntrande rapporter i veckan Från bland annat ICA och Nibe som finns i fondernas portföljer. ICA rapporterade starka siffror, men förväntningarna var också högt ställda då analytiker räknat med att matkontot får en extra slant i år när semesterutgifterna i form av resor kanske varit lägre än normalt. ICA-aktien var relativt oförändrad. Nibe kom med starka siffror och steg med över 7% under rapportdagen.

Vi noterar att aktivistfonden Cevian, med Christer Gardell i spetsen, har sålt stora mängder aktier i både Ericsson och ABB under sommaren. Hägrar måhända nya investeringar runt hörnet eller anser man att börsen har varit lite för stark? Framtiden får utvisa.

%d bloggare gillar detta: